Dags att dra mig tillbaka

Jag har nu bestämt mig för att sluta vara instruktör efter sommaren.

För det första så är jag så sjukt imponerad över hur mycket parkour och dess intresse har växt i Norrköping, och jag kan nu med gott samvete dra mig tillbaka utan att behöva oroa mig över att det upphör.

För det andra så har jag börjat tappa bort mig själv. Jag har blivit så sjukt odisciplinerad den senaste tiden, och det känns som att mina egna mål sakta tonas bort och att jag allt mer börjar träna utan syfte.

Efter sommarn kommer jag börja träna ensam, och endast ute gällandes parkouren. Jag börjar bli bekväm med inomhus miljön vilket gör mig mer osäker utomhus. Detsutom så börjar jag träna på så sjukt onödiga saker såsom dubbel kongs, vilket man sällan använder sig utav ute.


Nu är det dags att släppa taget och låta parkour utvecklas på egen hand, jag har gjort mitt.


Peace
Joseph M

ROAR

FAAAN VAD BRA DET KÄNNS!

Har nu tränat för första gången på ett jäävla tag, och fy helvete vad härligt det känns att vara tillbaka.
Inte nog med att jag fick träna, men jag har till min förvåning inte tappat ett skit (förutom konitionen :p)! Snarare tvärtom så har jag förbättrats under tiden jag var sjuk, märkligt nog. Dock tror jag det har att göra med att flera mentala spärrar har släppt och jag vågar ge allt.

Kan nu påstå att jag behärskar dubbel kongen rätt hyffsat, tog mig över 3 år, men nu har jag den!

Ryggen är lite bättre.

Systeman saknar jag dö mycket, är dö tagg på att slåss.

Halsen känns bara bra nu enda sedan jag bestämde mig för att bli frisk.

Allt flyter på så jääävla nice!

Peace

För vad dag blir det bättre, men bra lär det aldrig bli

Har haft ont i halsen för länge nu, och för att citera cornelis vreeswijk.. "för var dag blir det bättre, men bra lär det aldrig bli"..

Har missat för mycket träning nu, så jag har bestämt mig. Imorgon när jag vaknar så är jag frisk och jag kommer träna som vanligt, jag skiter fullständigt i om halsen blir sämre eller bättre.. Hoppas det blir min död

Peace

RSS 2.0