Atcho!

Brrrr... Nös nyss..


Okeah..
Torsdagsträning, nice!

Jag som brukade hata snö och vinter.. Vilket jag fortfarande gör, förutom på tisdagar och torsdagar.

Joggandes hemfrån mot degeer så tog jag en omväg för att få upp värmen.
Möter upp med Johan och Martin, vi vill träna överkropp.. så vi går mot cat2cat.

Climb-ups och olika varianter utav armhävningar should do the trick.. 30-45 minuter senare ska Johan och Martin dra sig.. Ungefär samtidigt som då jag känner att mina armar börjar få slut på energi.. Men jag är inte helt nöjd med min träning änsålänge..
Jag bestämmer mig för att jogga i 30 min innan jag drar mig eftersom att min kondition verkligen är något jag måste jobba på.

Jag tänker ut en väg som jag tror kommer ta 30 min att jogga och börjar springa efter min tankekarta.
5 minuter senare känner jag hur min näsa domnar bort och det svider att andas.. och 2 minuter efter det så känner jag hur det börjar göra ont i undersidan av foten.. Något jag haft problem med ett bra tag.. Att det är skit kallt och jag springer i motvind och får massa snö i ögonen gör inte upplevelsen mycket trevligare..

Syftet med joggingen var inte bara konditions träning för mig, utan även mental träning. Jag tvingas ignorera smärtan och fortsätta.
Några minuter senare då min kropp börjat vänja sig så slutar det göra ont och jag känner mig inte lika seg längre, skönt.

Jag närmar mig mitt "mål" så jag tar fram min mobil för att kolla klockan, besviken ser jag att jag bara hållt på i 15 minuter.. FFFffffuuuck..
I samma stund halkar jag på en fläck is som jag inte la märke till, jag lyckas ta emot mig själv och undvika en epic faceplant.. Jag ställer mig upp och fortsätter.. 15 down, 15 to go..
Bara att jogga vidare..

15 minuter spurtar jag sista biten hem..

Och nu är jag förky-*ATCHOO*.... förkyld..
Great..


UPP! UPP!

Wow, det har redan gått en termin sen vi stardade föreningen.. Jävlar vad fort tiden går ;o

Jag valde att avsluta mitt sista pass så hårt som möjligt.
Överkroppsfys fick det bli, eftersom att jag vill kunna gå ut och träna åtminstånde ben på tisdag.

Anyways..
Är verkligen slut i överkroppen, speciellt armarna.
Jag älskar verkligen den här känslan.. Man känner hur träningsvärken kryper fram, man är helt slut i kroppen, armarna darrar..

Känslan av när man utför en viss övning, den där sista repetitionen där man är helt slut.. Det känns som att kroppen väger ett ton när man försöker pressa upp sig själv.. Man stänger av allt runt omkring sig själv, utan en enda tanke i huvudet kämpar man med att ta sig upp..
Man hör röster omkring sig skrika: UPP! UPP! Man hör sina egna tankar skrikandes UPP! UPP!
Kroppen börjar skaka..
Man ramlar ihopp..
"When you get knocked down you got to get back up".. Man hör låten "If you are going to be dumb you got to be tough" rulla i huvudet..
Man tar ett djupt andetag..
UPP! UPP!
Ett nytt försök.. Man pressar sig själv fullt ut.. Man börjar lyfta.. Man är uppe..

Ni som har kännt den känslan vet vad jag menar.. En av mina favorit känslor.

Jag ser fram emot att vakna imorgon.. Känna träningsvärken i kroppen, så stel att jag kommer bli tvungen att rulla ut ur sängen..

Dags för mig att sova nu :)

Peace ^^

Lite uppdatering

Shu

Det börjar bli lite bättring i hallen nu, nybörjare går på nybörjar-passen och dom mer erfarna kan träna ifred under sin tid i hallen, vi får se till att hålla det så nu.

Vad beträffar min egen träning så kommer jag nu dom närmaste månaderna att fokusera på spänst/ben-träning utomhus och överkropps styrka inomhus. Jag kommer alltså inte träna så mycket teknik nu.
Det känns som att jag har missat något under mina två år och vill nu börja om igen, och göra det ordentligt den här gången. Just därför kommer jag lägga mycket tyngd på att bygga upp en bättre grund styrka och förbättra min kondition för att sedan börja med teknik under våren/sommaren igen.

Jag ska sikta på att ha träningsvärk efter varje pass, vilket innebär att jag måste göra passen längre och hårdare för varje gång. Jag kommer också bara träna 3 dagar i veckan så att jag kan vara säker på att min kropp återhämtar sig ordentligt, förhoppningsvis så kommer jag kunna öka antalet pass med tiden.

På fredag ska jag åka till höganäs och träna med air-wipp tillsammans med folket från Norrköping och Linköping, den helgen kommer nog bli mina sista träningar innan jag börjar om från början.

Jag vill hitta parkour andan som jag hade som nybörjare, för känner att jag tappade den någonstans på vägen.
Jag vill sprida riktig parkour, och det kommer jag inte kunna göra förän jag kommer in i mentaliteten som jag hade när jag började. Under dom senaste månaderna har jag tappat det totalt, under tiden med Team AboMente så märkte jag hur min syn på saker började förändras, och inte minst i början av hösten när parkour föreningen började.. Jag har helt enkelt blivit off-track.
Jag är en traceur och inget annat, jag vill sakta bygga upp en stark kropp som kommer hålla med mig livet ut.. Flashiga moves eller att utvecklas snabbare än vad min kropp kan klara av långsiktigt är inget som intresserar mig.

"To be, and to last"
"You have to be strong to be useful"

RSS 2.0